Ränteinvesteringar är egentligen något som i princip alla svenskar företar, direkt eller indirekt. Till exempel ingår räntefonder i den så kallade premiepensionssoffan som alla som inte gör ett aktivt PPM-val placeras i. Om du har ett sparkonto investerar du faktiskt också i räntor.
Normalt brukar man dela in ränteinvesteringar i fyra grupper, nämligen sparande på konto, sparande i räntefonder, placeringar på högräntekonton samt investeringar i räntebevis. Nedan är lite kort om respektive grupp. Innan du gör en investering, se till att du förstår exakt hur respektive typ av investering fungerar.
Sparande på konto
När vi hade mer normala räntenivåer, var det till och med ett par av storbankerna som kunde erbjuda sparränta på transaktionskonton. I dagsläget finns emellertid inte den möjligheten. Storbankerna betalar idag över huvud taget ingen ränta på inlånade medel. Det finns emellertid nischbanker som erbjuder ränta på sparkonton. Det går att hitta sparräntor på upp emot 1% på obundna konton. Väljer du att binda pengarna på lite längre tid kan du få några ytterligare tiondelar av en procentenhet i ränta.
Med sparande på konto hos banker och kreditmarknadsbolag som är anslutna till insättningsgarantin är dina pengar helt säkra. Att sätta in pengar på sparkonto är den tryggaste investeringen en privatperson kan göra.
Sparande i räntefonder
Räntefonder är fonder i vilka förvaltarna handlar med räntebärande papper med olika löptider. Det finns i huvudsak två typer av räntefonder, nämligen obligationsfonder och penningmarknadsfonder. I förstnämnda finns räntebärande värdepapper, till exempel företagsobligationer och statsobligationer, med löptider på mellan 2-10 år. I penningmarknadsfonderna handlar förvaltarna i stället med värdepapper med mycket kort löptid, till exempel statsskuldväxlar.
Räntefonder anses traditionellt vara en central del av en väldiversifierad portfölj. Samtidigt är det viktigt att känna till att fonderna inte ger någon garanterad avkastning, såsom sparande på konto gör.
Att tänka på!
- En långräntefond/obligationsfond går ner i värde när marknadsräntorna går upp. En korträntefond/penningmarknadsfond går i stället upp i värde.
- Väljer du att spara i räntefonder på ett investeringssparkonto eller i en kapitalförsäkring bör du undersöka storleken på den obligatoriska avkastningsskatten och sätta den i relation till avkastningen på dina fonder.
Högräntekonton
Högräntekonton är en populär benämning på sparkonton med betydligt högre räntor än de upp till 1% som gäller för vanliga sparkonton. Hur är då detta möjligt? Jo, de kreditbolag som erbjuder sådana konton har inte möjlighet att låna upp pengar från andra finansiella institutioner till låga räntor. De måste i stället vända sig till allmänheten och måste då erbjuda högre räntor för att få in kapital. Dessutom kan de inte ansluta sig till Riksgäldens insättningsgaranti. Att vara ansluten till insättningsgarantin är förenat med avgifter, och kreditbolag som inte behöver betala dem kan i stället erbjuda högre inlåningsräntor.
Viktigt! Du kan sätta in maximalt 50 000 kr på ett högräntekonto. Eventuellt överskott, till exempel i samband med kapitalisering av ränta vid årsslutet, betalas automatiskt ut.
Räntebevis
Räntebevis konstrueras normalt som en företagsobligation med en fast kupong. Till exempel kan ett börsbolag ställa ut räntebevis för att få finansiering för ett förvärv. Denna produkt kan ge en betydligt högre avkastning än vad du får på både sparkonton och med fonder. Emellertid är investeringen också mer riskfylld. Den största risken är att bolaget ställer in betalningarna och därmed inte kan betala vare sig det upplånade beloppet eller ränta. Räntebevis som ställs ut av banker är betydligt säkrare eftersom risken att banken ska gå omkull är snudd på obefintlig.